Sa någon svett?

Pulsen går upp och hjärtat pumpar hårdare och hårdare för varje slag. Svetten rinner över kroppen och det känns som huden brinner. Andningen blir tyngre och varje andetag blir något kortare. Endorfinerna frigörs och bildar en bubblande känsla av glädje inombords. Det är helt otroligt hur mycket man kan älska känslan av att få anstränga sin kropp.

När man ställs inför en jobbig eller obekväm situationen tror jag det finns två olika typer av människor. Den första tröstäter och den andra avstår att äta helt. Jag tillhör den första kategorin. Förra lördagen hade jag verkligen en miljon tankar som snurrade i mitt huvud och som vanligt, sorgligt nog känner jag ett behov att behöva äta massa socker vid dessa tillfällena.

Efter tryckt i mig choklad och legat i soffan halva dagen fick jag så brutalt dåligt samvete och svirade snabbt om till träningskläder och trampade sedan iväg till gymmet. Inledde passet med 50 minuter på crosstrainern och svetten bokstavligt talat rann av mig. När man börjar svettas från axlarna börjar det känns bra! Därefter fick jag till ett skönt axelpass med många super och dropset.

Ett flertal gånger på Filborna när jag stått på crosstrainern en längre tid börjar jag i vanlig ordning att svettas otroligt mycket. Det bokstavligt talat rinner överallt på kroppen. Att kliva av maskinen och se sig själv i spegeln med stora svettfläckar över rumpa och i ljumskar kan upplevas aningen genant. Jag minns särskilt ett pass där jag faktiskt gick ner på toaletten och funderade på att avsluta passet och åka hem istället för att slutföra mitt pass, detta för att jag var så svettig och jag upplevde det otroligt pinsamt att det såg ut som jag kissat på mig. Denna gången skrattade jag bara åt det, torkade av pannan och gick ut och påbörjade mitt axelpass med ett leende på läpparna. Vad är det ens att skämmas över? 

Leave a Reply