Det här med att följa en diet…

När jag och Johnny kom tillbaka från vår sex veckors roadtrip längs östkusten av Australien var jag desperat efter att återigen komma i form och återvända till gymmet. Vikten var densamma som innan resan men kroppsformen hade förändrats. Johnny gick däremot ner 8 kilo under vår resa.. Kändes lite surt att han tappat så mycket och jag varit stabil på samma vikt, även om hans viktnedgång inte var önskad.

Vi åt ganska hälsosamt under vår resa men visst unnade vi oss lite gott här och där. Som jag nämnt tidigare är frusen yoghurt bådas svaghet och yoghurten i sig är inte särskilt ohälsosam men när man häller på sockrig muesli, som förövrigt är så himla gott, choklad och kex så blir det genast väldigt kaloririkt. Mitt största problem under resans gång var också att begränsa mig i mina portioner. Jag kunde äta samma mängd som Johnny trots att han är två huvud längre än mig. Det blev så naturligt att vi bara delade portionerna hälften/hälften och jag äter alltid upp det som serveras. Det är ganska uppenbart att jag älskar mat! Faktum är att de extra kilon jag bär på har kommit genom att äta vanlig mat och faktiskt äta hälsosamt. Men som vi alla vet, äter man större mängd energi än vad man gör av med kommer det resultera i en viktnedgång. Snabbtmat, glass och godis är något vi äter ytterst sällan.

Hur som haver så bestämde jag mig för följa ett kostschema som jag följde för ett par år sedan. På två veckor tappade jag 2 kilo vilket såklart var till största del vätska. Därefter började jag bli uttråkad och därmed sakta men säkert sluta med matlådor och äta vad jag kände för. Jag vet vad hälsosam mat är, mitt största bekymmer är storleken på mina portioner samt att jag gärna äter när jag är uttråkad. Samtidigt är jag väldigt inrutad på att man bör äta var tredje-fjärde timme och då äter jag även fast jag kanske inte känner en särskild stor hunger. Något jag verkligen måste lära mig är att lyssna på min kropp och dess signaler. Detta var något jag förstörde under tiden jag kräkte regelbundet, hungerkänslan försvann.


Det tog ett par veckor från det att vi kom tillbaka tills att vi återvände till gymmet. Vi hade ganska mycket att organisera med vår nya lägenhet, bland annat behövde vi köpa möbler ALLA möbler och finna den inredning som passar oss båda. Det var ganska tidskrävande och i samma veva började jag också att jobba natt. Att börja jobba natt var en stor omställning och till en början var jag ständigt trött och irriterad. Det var lätt att småäta lite ost här och där under nattens gång samt ösa på med kökets sockriga musli på min yoghurt jag tog med mig hemifrån.

Hur som haver så började jag följa en tjej ifrån Sydney på instagram. Hon är en personlig tränare och har flertal gånger tävlat i både styrkelyft samt olika fitnesstävlingar. En kort tid efter att jag började följa henne gick hon ut med en åtta veckors utmaning och ville därför ha kandidater. Jag beslöt mig för att betala för kost och träningsupplägget och göra dessa åtta veckor och förhoppningsvis tappa i vikt.

Mitt startdatum blev den 12 april och dessvärre kunde jag bara göra två veckor innan min visdomstand blev rejält infekterad och jag var sängliggandes under sju dagar. Dessa dagarna åt jag soppa fram tills att det började bli lite bättre och jag kunde tugga bröd och pasta då det är väldigt mjukt. Därefter startade jag dieten igen och har sedan dess gjort ytterligare tre veckor, totalt har jag alltså gjort fem veckor.
Johnny brukade alltid förbereda min frukost innan jag började mitt nattskift. Alltid äggvita med någon grönsak samt mandlar. En frukost som står mig upp i halsen för tillfället. Han lämnade dock alltid söta meddelande!

Jag fick ett kost och träningsschema skickat till mig för de första fyra veckorna. Vecka 1 och 4 var densamma samt vecka 2 och 3, på så sätt blev det lite variation i maten. Varje träningspass inleds med stretching, uppvärmning följt av fyra magövningar och därefter ett styrkepass. Efter varje pass ska jag också göra 15 minuter intervaller. De första fyra veckorna var det en muskelgrupp per dag bortsett från ben som vi tränade två dagar i veckan. Vi tränade sex dagar i veckan och sjätte dagen var vilodag. När det kommer till kosten gör jag något som heter ”kolhydratcyklar”. Söndag, måndag, tisdag, onsdag samt torsdag äter jag väldigt lite kolhydrater och mycket fett i form av olja och nötter. På fredagar äter jag inga kolhydrater följt av lördag som är en ”hög-kolhydrats-dag” och därmed mycket kolhydrater i form av ris, sötpotatis, havregryn och en banan. Då det är en dag med mycket kolhydrater minskas fettintag rejält. För att förklara var kolhydratscykling är så hittade jag en väldigt bra artikel på svenskkosttillskott som jag kopierade och ni kan läsa nedan.

Att cykla kolhydrater låter kanske avancerat men är som du (förhoppningsvis) redan har förstått inget mer än att äta kolhydrater på träningsdagar och undvika dem som pesten på icke-träningsdagar. Svårare än så är det inte.

Fördelarna med kolhydratscykling på det här viset är att man äter mer kolhydrater på träningsdagar vilket hjälper till att främja muskeltillväxten, och att man äter mindre på icke-träningsdagar hjälper till att minimera samt förbränna fett.

  •  kolhydratsdagar (då vi äter en massa kolisar) stimulerar vi insulin att transportera näringsämnen i muskelcellerna vilket får dem att växa. Vi fyller också på med glykogen som enkelt sagt är bränsle till att bygga muskler.
  •  icke-kolhydratsdagar (då vi inte äter kolisar) så främjas fettförbränning genom att kroppen istället bränner fett som bränsle istället för socker från kolisar som annars skulle vara fallet. Samtidigt gör vi kroppen desto mer mottaglig för insulin vilket ökar kroppens respons när det kommer till muskelbyggning. 

För två veckor sedan fick jag del två av kost och träningsupplägget skickat till mig. Precis som första schemat så kokhydratscyklar jag och har variation i kosten då maten ändras beroende på veckan. Träningen ser dock annorlunda ut. Vi startar fortfarande våra pass med stretching, uppvärmning följt av ett styrkepass. I detta schemat fokuserar vi inte på en muskelgrupp per pass som vi gjorde i föregående upplägg. Tre dagar i veckan fokuserar vi på basövningar – benböj, marklyft, bänkpress, militärpress samt rodd. Syftet med detta schema är att öka så mycket i styrka som möjligt och därmed lyfta väldigt tungt. Därmed minskas repetitionerna av övning från 12-15 som vi hade i föregående schema till ynka 3 repetitioner. Två dagar i veckan kör vi ett mixat pass med flera olika muskelgrupper, lite fler repetitioner men fortfarande lågt i syfte att bygga styrka. En dag i veckan har vi ett cirkelpass för att få upp pulsen lite. Detta träningsschema har inte imponerat på mig överhuvudtaget. Jag tycker det är otroligt tråkigt att enbart göra tre repetitioner. Jag hinner knappt få upp lite puls innan jag är klar och att lyfta tyngre är inte möjligt om man inte lyckas utföra övningen korrekt. Det första schemat fullkomligt älskade jag! Det var svettigt, tungt och jag tycker om att köra en muskelgrupp i taget för att verkligen känna den där brinnande känslan i muskeln.


Hur har kosten gått då? Den första tiden var jag motiverad och gick in med inställningen att jag skulle fullfölja dieten och få fantastiska resultat. Under resans gång har motivationen sakta men säkert minskat mer och mer för varje dag och vecka som passerar. När motivationen sviker så leder det direkt till att jag fuskar med maten. Jag tycker det är otroligt tråkigt att följa ett kostschema och varje vecka, slaviskt behöva följa exakt mängd och äta samma mat varenda dag. Jag saknar spontaniteten.. Att kunna vakna upp en lördagsmorgon och göra pannkakor tillsammans med Johnny innan vi går till gymmet eller det faktum att jag tackar nej när Marli frågar om jag vill äta lunch en dag.

När min infekterade tand sakta men säkert började läka och jag kunde börja njuta av maten så kändes det förbannat tråkigt att behöva gå tillbaka till att väga och räkna maten utefter ett schema. Efter att jag sa upp mig ifrån jobbet och bara suttit hemma om dagarna, bortsett från när vi är på grymmet, så har motivationen försvunnit ännu mer. Jag har varit ganska nere sedan allt detta hände och framförallt har jag varit stressad över att inte arbeta och ha en inkomst. Jag är en emotionellätare och tröstar mig ofta med mat. Den senaste tiden har jag inte följt schemat till punkt och pricka överhuvudtaget. Vi har ätit ute ett flertal dagar och njutit av helgen och det fina vädret vi har i Melbourne. Jag loggar allt jag äter i en app för att få koll på mina kalorier och jag äter i stor del samma mat och samma lådor som innan men ändrar också en hel del.

Med handen på hjärtat kan jag också säga att jag antagligen inte var mentalt redo för att återigen göra en diet. Första gången jag fick ett kostschema och följde en diet var år 2013. Jag fick ett schema för en åtta veckors period och gick ner lite mer än tre kilo. Efter dieten fick jag inga riktlinjer kring hur jag successivt skulle öka mitt kaloriintag utan jag började helt enkelt äta som vanligt igen, så som jag åt innan dieten. Det resulterade i att jag gick upp 10 kilo på två veckor. Jag började återigen med kostscheman hit och dit och försökte att tappa i vikt men oavsett vad jag gjorde vägrade kroppen att släppa ifrån sig något. Jag kämpade så himla länge att försöka hitta en balans med min kropp och sluta att gå upp i vikt. Det kändes som hela min kropp var förstörd och vägrade lyssna på mig. En tid efter det eskalerade det hela och jag börja hetsäta och till en början kompenserade jag det med extra träning men tillslut övergick det till kräkningar. Det har gått lite mer än ett år sedan jag slutade kräka. Däremot har det inte gått ett år sedan sist jag hetsåt. Trots att det gått månader sedan jag sist hetsåt så tröstäter jag fortfarande då och då för att må bättre. Eller det är vad jag inbillar mig själv åtminstone, att jag kommer må bättre om jag tröstäter. Under dessa veckorna när jag följt ett kostschema som begränsat mig från att äta det jag vill men framförallt begränsat mig från en källa – kolhydrater, så har det varit det enda jag vill äta. Varit flertal gånger när Johnny lämnat lägenheten och jag smällt i mig 5 skivor bröd ett par minuter. Nu tänker ni säkert att fem skivor är ju inte jordens undergång och det håller jag med om. Däremot är det ett ohälsosamt sätt att leva på och att överäta, tröstäta eller hetsäta är i längden skadligt för dig.

Jag kommer fullfölja mina åtta veckor men jag kommer ändra i schemat och göra det på mitt sätt. Likaså har vi ändrat träningsschemat och lagt in fler repetitioner. Nu känns träning återigen ganska rolig och inte som en börda. Kom ihåg, den bästa träningen är den som blir av och om du inte går inte för det helhjärtat kommer inte passet bli bra heller. Detsamma gäller dieten. Jag kan inte bli upprörd av resultaten jag inte får av arbetet som jag inte gjorde. Om jag nu väljer att gå ut och äta middag med Johnny två dagar i rad eller äta något som inte ingår i mitt kostschema så kan jag inte heller bli upprörd av att viktnedgången avtar. I nuläget är dock min största prioritet att mina hjärnspöken ska försvinna, att jag ska sluta tröstäta och göra mitt allra bästa för att uppnå de mål jag har. Det kanske kommer ta längre tid men jag vill inte riskera att falla tillbaka dit jag en gång varit. Dessutom så påverkar dieten mitt psyke alldeles för mycket och jag har ingen lust att känna mig nere och upprörd när det finns så många fantastiska anledningar att vara glad för!

Jag och Johnny tog en lång promenad i helgen. Jag gjorde ett cirkelpass vid en sjö i närheten och därefter åt vi lunch, mysigt att kunna sitta ute och njuta av de sista varma dagarna. Vi åt grillad fisk med pommes och grekisk sallad. Pommes är något jag äter ytterst sällan så någon gång ibland känns HELT okej.

Kommentera