Bloddonation – Ingen kan gör ALLT men alla kan göra NÅGOT!

Under flera års tid har jag velat bli en blodgivare men jag har inte varit i en position där det har varit möjligt. Det är ganska många krav för att få bli blodgivare. Har du exempelvis vistats i ett malariaområde måste du vänta sex månader innan du kan donera, har du haft en ny sexpartner måste du vänta tre månader, har du tatuerat dig måste du vänta sex månader och om du precis genomgått en förlossning måste du vänta nio månader. Nu befinner jag mig dock i en position där jag kan donera! 

Varje gång man kommer in för att ge blod måste man fylla i en hälsodeklaration. Formuläret är utformat med ja/nej frågor och det är för att blodcentralen ska kunna bedöma om man är en lämplig donator eller inte. Hälsodeklarationen är viktigt för att det ska vara säkert för mig att donera blod men också vara säkert för patienten som får mitt blod. Man tar också blodtryck, mäter puls och får uppge sin längd och vikt.

Jag donerade blod för första gången i slutet av augusti och har nästa donation tillfälle bokat i slutet av november. Man måste vänta åtta veckor mellan donationstillfällena då det tar sex veckor för kroppen att återställa alla röda blodkroppar. Igår gjorde jag min första plasma donation. Plasma kan man donera varannan vecka då det bara tar 24 h för kroppen att återställa sig. Vilken fantastisk kropp jag har!

Att donera plasma tar lite längre tid än att donera blod. Man blir uppkopplad till en maskin, en så kallad plasmaseparator. Genom en nål i armvecket pumpas blod ut och in i plasmaseparatorn. Där centrifugering och filtrering separerar plasman från blodcellerna. Plasman samlas i en påse medan alla blodceller/blodet förs tillbaka in i kroppen. Hur häftigt?!

Jag påverkades varken av bloddonationen eller plasmadonationen. Det är viktigt att äta och framförallt dricka mycket innan och efter för att hjälpa kroppen att återställa sig. Den blodcentral jag besöker erbjuder massvis av fika och olika drycker under och efter besöket.

VISSTE DU ATT:

Blod som donerats kan bara användas upp till 42 dagar efter donationen gjorts. Dock går inget blod till spillo för det är sådan enorm brist på bloddonatorer i världen.

34% av all blod som doneras används för patienter med cancer samt patienter med blodsjukdomar.

Varje bloddonation du gör kan rädda livet på tre människor.

En av tre människor behöver en bloddonation under deras livstid.

En av trettio människor i Australien ger blod varje år, det är bara 3% av befolkningen.

Australien behöver mer än 25.000 donationer varje VECKA.

Jag är så otroligt glad att jag äntligen har börjat donera blod och det känns helt fantastiskt att jag kan hjälpa andra människor i nöd. Allt ifrån en mamma som går igenom en tuff förlossning och behöver blod till en annan människa som är med om en bilolycka och behöver bloddonation på grund av inre blödningar. Jag fick precis ett mail ifrån blodcentralen där det stod:”Genom att donera plasma hjälpte du till att låsa upp 18 olika livsgivande behandlingar, inklusive behandlingar för cancer, leukemi, trauma och brännskador.” Tänk att jag kan hjälpa ett litet barn med leukemi!

En av tre människor behöver en bloddonation under deras livstid,  majoritet av allt blod som doneras går till cancerpatienter. Tänk efter, vem i din närhet har haft en bloddonation? Vem i din närhet har cancer? Med hjälp av din donation kan du hjälpa dessa människor och flertal andra.
Börja donera idag – Ingen kan gör ALLT men alla kan göra NÅGOT!

Mister Hoffman

Förutom mosade avokado på surdegsbröd eller en skål med acai och färska frukt så är ägg benedict en rätt som ständigt återkommer på menyn när jag besöker olika caféer runt om i Melbourne. Det verkar minst sagt vara en populär frukost härnere! Jag har själv aldrig provat rätten och istället för att alltid ta äggröra på surdegsbröd med avokado och diverse tillbehör bestämde jag mig för att prova något nytt. Pocherat ägg med hollandaisesås och skinka serverat på surdegsbröd, en riktig vinnare. Köttet var framförallt otroligt gott!

Min mage bestämde sig dock för att slå bakut och efter att ha ätit lite mer än hälften sa det stopp och jag var tvungen att kila iväg till toaletten. Kanske blev det alldeles för mycket för min mage med all sås? Den senaste tiden har jag haft ganska mycket trubbel med min mage och framförallt illamående, något jag inte tidigare har bekymrats av men usch vad det är påfrestande.

Vad tog det fina vädret vägen?

God morgon fredag!

Jag hade så otroligt många konstiga drömmar under natten så jag kan inte ha fått många timmars djupsömn. Men visst är det roligt när man faktiskt minns sina drömmar. Jag vaknade trots allt med ett stort leende på läpparna och kände mig pigg och utvilad. Inte många mornar som jag är pigg när alarmet ringer 05:20! Oavsett hur trött jag är så är jag ändå den typ av människa som går upp ur sängen så fort alarmet går av. Bortsett från när jag sover hos Johnny, då är jag minsann en riktig sömntuta som vill ligga kvar och dra mig. Varför ska man upp klockan sju en lördag?

Det blev ett svettigt cardiopass denna morgon och jag passade på att se de tre senaste avsnitten av julkalender som jag missat. Jag gillar årets julkalender och det är perfekt underhållning när jag håller på att avlida på stairmastern, det får mig på andra tankar och tiden går fortare. Det var väldigt kallt i morse och på vägen hem från gymmet började det regna och blåsa. Det stod att det var 11 grader utomhus. 11 grader när det är december månad och därmed sommar i Melbourne? Under all kritik!

Tjejerna var redan vakna och påklädda när jag kom hem och Sadie förberedde hennes och Bellas frukost. Flickorna är väldigt hjälpsamma och Bella brukar ta ut flingor och skålar på morgonen till hon och Sadie. Sadie är en hejare på att skrapa av sin tallrik i soporna och sedan ställa in den i diskmaskinen. Små saker men ändå lära dem att ta ansvar, något jag tycker är väldigt viktigt. Vi passade på att läsa bok under frukosten och därefter tog Chloe dem till dagis. Det är sista dagen på dagis idag och sedan stänger det för gott. Tom ska hämta dem i eftermiddag vilket betyder att jag har ledigt.

När barnen lämnade vek jag tvätt, bytte till rena sängkläder i allas sängar, tog en dusch och gjorde min ritual med kaffe scrub, chai latte lotion och snart ska jag ta på en mudmask i mitt ansikte följt av mitt nya serum samt en dagkräm. Alla produkter kommer från Body Shop. Har jag nämnt att jag är helt förälskad i Body Shops produkter? Skam att det är så himla dyrt och jag får prioritera om jag vill ha mat i magen eller en ny bodylotion. Just nu kokar ägg och grönsaker på spisen som förberedelse för flickornas middag ikväll. Jag har även tömt diskmaningen samt kört en maskin med tvätt och precis slängt in det i torktumlaren, blev helt plötsligt en himla massa tvätt med alla lakan. Intressant morgon? I eftermiddag ska jag åka till Essendon och hämta Hugo och Spencer ifrån skolan tillsammans med mormor Helen. Har inte träffat Helen sedan slutet av september och pojkarna sedan mitten av oktober så jag ser framemot att få se dem igen. Förhoppningsvis slutar det regna snart!

Just another countdown…

Det har inte ens gått en vecka sedan Johnny åkte tillbaka till jobb. Endast fyra korta dagar har passerat och jag saknar honom redan något otroligt mycket. Ibland går det enklare att säga hej då och jag är inte riktigt lika ledsen men de senaste två gångerna har varit oerhört jobbiga, framförallt denna gången. Jag vet inte om det beror på att jag i nuläget inte mår hundra procent då jag har otroligt ont i min mun, tjugofyra timmar om dygnet. Tandläkaren sa att smärtan av att ta ut en visdomstand brukar vara som värsta dag 3-5 och idag är det dag fem. Kanske beror det på att vi hade en helt fantastisk semester tillsammans och allting bara kändes så himla underbart. Eller om det beror på att jag är så fruktansvärt trött på att ständigt behöva säga hej då och tvingas vara ifrån honom under ett par veckors tid. Jag vet att vi är inne på sluttampen och endast två månader återstår men det är inte en stor tröst i nuläget. Det står mig verkligen upp i halsen.

Det är märkligt hur en människa kan komma in i ditt liv och plötsligt betyda så himla mycket för dig. Jag kan inte riktigt sätta ord på hur otroligt starka känslor jag har för Johnny. Han kompletterar mig och jag känner mig halv utan honom. Det värker så i hjärtat att ständigt behöva sakna honom och jag tror aldrig någonsin jag längtat så mycket till julafton som jag gör nu.. För då är han äntligen färdig med detta arbetet, inga mer tårfyllda hej då, ingen flera veckor ifrån varandra. Bara han och jag, varje dag. Mitt hjärta slår dubbla slag av lycka bara jag tänker på det. Herregud vad jag är högt upp över öronen förälskad i denna fantastiska människa.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAJag är som lyckligast när jag har dig vid min sida.