Just another countdown…

Det har inte ens gått en vecka sedan Johnny åkte tillbaka till jobb. Endast fyra korta dagar har passerat och jag saknar honom redan något otroligt mycket. Ibland går det enklare att säga hej då och jag är inte riktigt lika ledsen men de senaste två gångerna har varit oerhört jobbiga, framförallt denna gången. Jag vet inte om det beror på att jag i nuläget inte mår hundra procent då jag har otroligt ont i min mun, tjugofyra timmar om dygnet. Tandläkaren sa att smärtan av att ta ut en visdomstand brukar vara som värsta dag 3-5 och idag är det dag fem. Kanske beror det på att vi hade en helt fantastisk semester tillsammans och allting bara kändes så himla underbart. Eller om det beror på att jag är så fruktansvärt trött på att ständigt behöva säga hej då och tvingas vara ifrån honom under ett par veckors tid. Jag vet att vi är inne på sluttampen och endast två månader återstår men det är inte en stor tröst i nuläget. Det står mig verkligen upp i halsen.

Det är märkligt hur en människa kan komma in i ditt liv och plötsligt betyda så himla mycket för dig. Jag kan inte riktigt sätta ord på hur otroligt starka känslor jag har för Johnny. Han kompletterar mig och jag känner mig halv utan honom. Det värker så i hjärtat att ständigt behöva sakna honom och jag tror aldrig någonsin jag längtat så mycket till julafton som jag gör nu.. För då är han äntligen färdig med detta arbetet, inga mer tårfyllda hej då, ingen flera veckor ifrån varandra. Bara han och jag, varje dag. Mitt hjärta slår dubbla slag av lycka bara jag tänker på det. Herregud vad jag är högt upp över öronen förälskad i denna fantastiska människa.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAJag är som lyckligast när jag har dig vid min sida.

Hoppa i poolen med din telefon? Ingen bra idé…

Söndagen den 16:onde oktober.

Jag och Johnny startade vår söndagsmorgon med att äta frukost på balkongen och njuta av den fantastiska utsikten. Vi bodde på nästa högsta våningen och hade utsikt över havet och stranden. Den enda nackdelen med vår balkong var att det ständigt kom fåglar på besök och mer specifikt kakaduor. Jag är verkligen inget fan av fåglar så det gjorde mig smått nervös när vi plötsligt hade en liten besökare på balkongräcket.

Efter frukosten gick vi ner till poolen för att sola och bada. Vi hann njuta av solens strålar ett bra tag innan himlen blev grå och det började regna lite smått. För att slippa frysa kröp vi ner i jacuzzin tills regnet var förbi. Jag glädjer mig åt att både jag och Johnny är överens om att gå upp tidigt på morgonen för att få ut det mesta ut av dagen. Jag förstår inte varför så många sover bort sina semesterdagar. Varför betala så mycket för en resa om du ska sova bort halva dagen? Hur som helst, då vi var uppe tidigt kunde vi spendera ett par timmar ensamma innan vi mötte upp hans vänner vid en annan pool. Vi passade även på att boka biljetter för måndagens äventyr!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Poolen som vi besökte hade en bar i mitten vilket var utmärkt om du kände för att simma och dricka öl samtidigt. Detta var också första gången jag insåg att australiensiska dollar är vattentäta. Genialiskt! Varför är inte alla sedlar i hela världen det? Tänk alla gånger folk glömmer sedlar i byxfickan och slänger in dem i tvättmaskinen. Något som däremot inte var vattentålig var Johnnys telefon som låg i hans ficka när han hoppade i poolen….

Vi badade och solade en bra stund innan vi packade ihop våra saker och begav oss ner till hamnen för att äta en väldigt sen lunch. Vi passade även på att köpa ris i förhoppningar om att kunna torka Johnnys telefon och få den att fungera. Så resten av eftermiddagen gick åt till att torka hans telefon i ugnen, duscha, göra oss i ordning och därefter åka till vännernas hus för en grillkväll. Det är så himla mysigt att grilla och sitta utomhus och äta, det bara skriker sommarkänsla. Jag hade dock lite bekymmer med att sitta ner då jag brände min rumpa lite grann efter ha somnat i solstolen. Jag tror klockan var efter midnatt innan vi begav oss hemåt. Så vår söndag kan sammanfattas med SOL OCH BAD!

FriYAY.

God kväll fredag!

Klockan är halv åtta och jag har precis bestämt mig för att jag ska promenera till gymmet och köra ett bröstpass. Att promenera till gymmet ifrån Johnnys lägenhet tar drygt en timme. Jag kan alltid ta spårvagnen till Niddrie på vägen tillbaka och promenera nerför baken till lägenheten men om jag känner mig själv rätt kommer jag att promenera fram och tillbaka. Jag har precis packat ner det sista i min resväska, ytterst fåtal saker saknas men det packar jag ner ikväll när jag duschat. Trots att det kändes märkligt att bo här utan Johnny så känns det nu vemodigt att jag ska lämna imorgon och återigen flytta till ett nytt ställe. Oavsett om Johnny inte varit här så har det varit skönt att kunna sova i hans säng ett par nätter.

Essendon – Keilor – Renmark – Keilor – Essendon – Keilor och nu vidare till St Kilda. Så har det sett ut för mig det senaste året, fram och tillbaka med resväskor och packning. Just nu saknar jag tryggheten att ha något jag kan kalla mitt hem, en plats där jag kan hänga upp mina kläder och inte ha i baktanken att jag ska behöva packa ner det om ett par veckor igen.

Så vad har jag gjort idag? Jag vaknade klockan sju och klädde snabbt på mig innan jag hoppade in i bilen med Joel. Jag hade en tandläkare tid klockan 09:30 och Joel skulle träna boxning vid 09:00 så jag passade på att åka med honom. Kollektivtrafiken ner till området där Johnny och Joel bor är mycket dålig. Närmsta station ligger drygt två kilometer bort, uppför en lång backe. Vi åkte tidigt för att slippa den värsta trafiken och då vi hade gott om tid passade Joel på att äta frukost på ett litet cafe och jag höll honom såklart sällskap. När jag var påväg till tandläkaren insåg jag att jag hade tid 09.30 och inte 09.15 som jag först trodde. Jag hade därmed 45 minuter att slå ihjäl så beslöt mig för att besöka Anytime Fitness som ligger sidan om. Promenerade på löpbandet under en halvtimme.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAKom inte in till tandläkaren förrän 09:50.. Han tittade i hålet där min visdomstand satt och konstaterade att jag måste rengöra ordentligt. Märkligt nog fick jag ingen som helst information om hur jag ska hålla rent av tandläkaren som drog ut min tand i tisdags. Tandläkaren jag mötte idag blev också väldigt förvånad att hon inte gett mig tydlig information. Han gav mig en plastspruta som jag ska använda ett par gånger om dagen och spruta in koksalt i hålet för att rensa ut matrester som lagt sig och verkligen STINKER. När jag vaknade inatt av att det bultade och gjorde något förjävligt ont kunde jag inte låta bli att pilla med en tops och försökte gräva ut geggan. Lukten är verkligen inte nådig och det gör väldigt illamående under dagarna. Förhoppningsvis har det inte blivit alldeles för infekterat. Han sa även att värsta smärtan kommer mellan dag 3-5, alltså idag.

Han tittade på mina röntgenbilder och konstaterade att den andra tanden är lite svårare att ta ut. Jag kan åka till sjukhuset och bli sövd men kan även göra det vaken hos honom vilket jag kommer att göra då det är billigare. Kommer behöva ett par stygn och kommer vara rejält svullen en vecka efter.. Därmed bokade jag ingen tid ännu då jag ska flytta in i den nya familjen imorgon. Vill ogärna börja arbeta och direkt säga att jag måste dra ut en tand. Besökte som tog cirka 5 minuter idag kostade mig 880 kronor men jag kommer att få cirka 488 kronor tillbaka för att jag har Medicare card. När jag drog ut min tand i tisdags fick jag betala 745 kronor och röntgenbilderna kostade mig 610 kronor men fick 270 kronor tillbaka från Medicare. Att dra ut tanden kommer kosta mig 4070 riksdaler. Jag tror jag går och gräver ner mig. En vidrig visdomstand är det sista jag vill spendera mina sparpengar på, grrrr….


Mötte upp Emma efter tandläkare besöket och åt frukost. Det var roligt att ses igen då det var ett par veckor sedan sist. Hade så mycket att berätta angående min och Johnnys semester! Vi tog en liten promenad till min favoritbutik Dotti och vi båda två kom ut med vars en klänning. Emma behövde en inför tisdag då det är Melbourne cup – horseracing. Största veckan under hela året! Jag har köpt klänning men osäker om jag kommer att gå… Känns som onödiga pengar för en biljett då jag inte är intresserad av att kolla på hästar som springer. Men jag antar att upplevelse i sig själv inte bara innefattar hästar.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAAlmond milk pancakes – Brittle, blueberries, Persian fairy floss, espresso mascarpone and smoked honey custard OLYMPUS DIGITAL CAMERAMushrooms, kale cashew pesto, scrambled eggs and smashed avocado and feta served on grain sourdough

Promenerade tillbaka hemåt och solen sken vilket var härligt. Rengjorde direkt hålet och det gjorde så satans ont att spruta in salt i såret. Lyckligtvis fick jag ut allting men jag vek mig också nästan dubbel efteråt pga smärta. La mig ner och sov en stund i hopp om att må bättre. Jag ser inte framemot att rengöra hålet ikväll… Nä, nu är klockan åtta så nu måste jag rappa på om jag ska hinna till gymmet i hyfsad tid!

Hamilton Island, here we come!

Lördagen den 15:onde oktober.

Alarmet ringde tidigt på morgonen men lyckligtvis var alla väskor redan packade och framställda så det enda vi behövde göra var att klä på oss och ringa en Uber som körde oss till flygplatsen. Området där Johnny bor ligger cirka 10 minuter flygplatsen så det tog inte lång tid innan vi var framme. Då Johnny reser fram och tillbaka till jobb var tredje vecka har han tillgång till Qantas business lounge så efter att ha checkat in vårt bagage gick vi dit för att äta frukost. Varför låter det så himla överklass att säga ”business lounge”? För att så himla speciellt är det verkligen inte. Hur som helst var jag glad över att få riktigt kaffe ifrån en barista och äta min bircher müsli. Efter vår frukost så ansökte jag om mitt andra års visum, woho! Kan avslöja att jag hittills inte fått något svar men som vanligt så kan det ta ett par veckor innan man får svar så jag får helt enkelt vänta tålmodigt.

Vi mötte upp resterande sju personer som vi komma att spendera de kommande fem dagarna med. Dessa sju personer är Johnnys vänner och innebär fem stycken tjejer och två stycken killar. Elyse, Jessica, Joel och Johnny gick i samma skola. Därefter har vi Caitilin som är Jess lillasyster. Ashley och Nathan är gifta och är också ifrån skoltiden. Slutligen har vi Jacqui som kommit in i gruppen via Ashley och Nathan. En grupp med väldigt härliga och lättsamma människor att umgås med. Syftet med hela resan till Hamilton Island var för att fira Jess som fyllde 30 år under samma dag som vi åkte dit.

Flygresan tog tre timmar och jag underhöll mig med att sova, läsa ett par sidor i min bok samt spela spel med Johnny. Jag har introducerat honom för kategorispelet och det är minst sagt klurigt att försöka komma på saker på engelska. Dock var det väldigt roligt att spela det igen, ett väldigt populärt spel hemma på Gjutaregatan! Minns fortfarande när jag och syskon spelade det tillsammans med Zabbon och han tyckte en bra kategori var ”Fortskaffningsmedel” eller ”Insekter”….

När vi väl kom fram tog det en stund innan vi fick vårt bagage. Flygplatsen på Hamilton Island är väldigt liten och man hämtar bagaget ifrån vagnarna som de lastas ut på ifrån flygplanet. När vi väl lyckats få tag på våra väskor fick vi återigen vänta en bra stund på vår transfer till vårt boende. Resterande sju personer hyrde ett hus tillsammans men jag och Johnny beslöt oss för att vi hellre ville bo ensamma tillsammans i en lägenhet.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA
Efter att vi checkat in och fått tag på nycklarna till vårt rum, beundrat den fantastiska utsikten från vår balkong och lämnat vårt bagage begav vi oss ut för att hitta en restaurang och äta lunch. Det tog ungefär femtioelva år innan vi fick vår lunch vilket är oförklarligt när vi båda beställde en sallad vilket rimligtvis inte bör ta lång tid att tillaga. Till slut lutade jag pannan mot bordet och var på väg att börja gråta för att jag var så hungrig. Hallå dramatiska tjej, behärska dig! När vi satt och väntade på vår mat fick vi ett meddelande om att resterande av gruppen fortfarande stod på flygplatsen och väntade på deras transfer, tröttsamt. Vi promenerade över till ”buggy”-uthyrningen och fick stå i kö i ungefär femtiotre år innan vi fick vår golfbil. På Hamilton Island finns inga bilar utan alla kör runt i små golfbilar där max hastigheten är så långsam att man kan springa ifatt, haha. Men söta är dem små bilarna!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA
På kvällen hade Elyse bokat in en överrasknings-födelsedagsmiddag för Jess. Det var en utav de finare restaurangerna på ön och vi blev välkomnade med champagne nere på stranden. Det var först planerat att vi skulle äta nere på stranden men då det blåste så himla mycket under hela dagen blev vi inflyttade inomhus. Vi fick dock en privat del utav restaurangen. Det var trerätters och på menyn kunde man välja mellan tre stycken olika förrätter, huvudrätter och efterrätter. En bra blandning med skaldjur och kött. Vi blev väl omhändertagna och vi fick in smårätter emellan de tre rätterna vilket var en positiv överraskning. Det var en lyckad middag och vi alla gick därifrån mätta och belåtna! Jag tog inte med min kamera men jag fotade samtliga rätter med Johnnys mobil för att ni skulle kunna få se all fantastisk mat vi åt. Dessvärre hoppade han i poolen med sin telefon en utav dagarna och därmed finns inte bilderna kvar.. Men det är en annan historia!

Resten av kvällen spenderade vi i deras hus där vi spelade ett spel. Mycket skratt och choklad för att lyckas hålla mig vaken, nackdelen med att inte dricka alkohol, behöver energi ifrån något annat. Vi lämnade när klockan var runt ett på natten. En lyckad och härlig kväll men dessvärre försvann mycket av dagen åt att vänta och återigen vänta.
14716154_10208907915228545_706100843538741774_nFrån vänster: Jacqui, Elyse, jag och min bättre halva, Jess, Joel, Caitlin, Nathan och Ashley.

SMÄK Food House

Sent på torsdagskväll den 14 oktober, närmare bestämt för två veckor sedan så, så kom Johnny tillbaka hem till Melbourne efter tre veckors arbete. Han kom och hämtade mig hos familjen Cham och för första gången tog jag med mig all min packning. När jag flyttade till Renmark för att plocka apelsiner lämnade jag mina två resväskor som jag kom till Australien med och köpte istället en ryggsäck. Därmed lämnade jag väldigt mycket men nu har jag alltid tagit med mig allting hem till Johnny. Man kan lugnt säga att han blev chockad över att se all min packning. Stackars Johnnys arbetsrum har förvandlats till en stor ”walk-in-closet” med resväskor över hela golvet och kläder högt och lågt. Nåja, det är en kortvarig lösning fram till lördag då jag flyttar in hos min nya aupair familj och äntligen kan packa upp alla mina kläder.

Morgonen därefter gick vi såklart ut för att äta frukost. Jag går som sagt ut och äter frukost minst en gång i veckan och njuter vanligtvis över att ha en lugn stund för mig själv.. Trots det så finns det inget som slår att gå ut och äta frukost tillsammans med Johnny, det är så otroligt mysigt och en stund med honom som jag värdesätter högt. På vår första dejt hämtade Johnny mig och tog med mig till ett populärt fik i Essendon för att äta frukost. Sedan dess har frukostdejter varit vår grej och därför tycker jag det är så mysigt att få vakna upp med honom och därefter åka till ett cafe någonstans i Melbourne. Jag väljer en frukostdejt framför lunch och middag, ALLA dagar i veckan. Frukostdejter är underskattade och jag vägrar att komma hem innan det blir mer populärt med frukostdejter i Sverige.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAJag har blivit förälskad i chai latte.. Smaken påminner mig så mycket om julen.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAOrganic buckwheat banana hotcakes with ginger and rhubarb sorbet, pistachio crumb, coconut maple & cherry reduction and fresh blueberries. 
OLYMPUS DIGITAL CAMERABaked eggs w french spiced lentils, black-eye beans, kale, local goats cheese, almond dukkah and life bread.

Johnny hade en tid bokad hos frisören samma morgon och under tiden passade jag på att besöka en utav mina favorit klädbutiker – Dotti. Fick med mig två par shorts och ett linne, perfekt inför vår lilla semester. Linnet användes flitigt vill jag lova! Resten av dagen gick åt till att förbereda för resan. Packa om alla mina väskor och försöka att trycka ner så mycket som möjligt. Varför är det alltid så svårt att bestämma sig för vad man ska ha med sig och varför packar man alltid med sig för mycket? Jag tror visserligen jag använde mer eller mindre varenda plagg jag packade med mig.. Det är nog första gången någonsin. Och jag vägrar erkänna att det berodde på att Johnny övertalade mig att packa en liten väska.

Brekkydate!

God morgon torsdag!

Utanför fönstret är himlen blå och solen skiner, en perfekt dag för en lång promenad med musik i mina hörlurar. Att promenera från Johnnys lägenhet i Keilor East till Anytime Fitness i Essendon är en sträcka på 4.2 kilometer, perfekt uppvärmning inför ett gympass. Idag står axlar på schemat och jag kommer i vanlig ordning avsluta mitt gympass med någon form av högintensiv cardio.

Min morgon startade vid åtta då jag fick ett sms av Johnnys vän Joel som han delar lägenhet med. Han skrev att han gärna ville bjuda med mig ut för att äta frukost. Blev väldigt glad över hans meddelande och självklart tackade jag ja. Då han hade ett möte klockan 10.00 blev det att vi fick besöka ett cafe i närheten men det passade mig utmärkt då det finns ett fik i Essendon som jag har på min lista över platser jag vill besöka. Fiket heter The Jolly Miller Cafe och ligger en runt om hörnet från familjen Cham. Jag åt äggröra med rökt lax, avocado mixad med feta ost, grillad sparris och tomater på surdegsbröd.

Perfekt start på dagen! Det var roligt att umgås med Joel på tu man hand och få en chans att prata ordentligt med honom. Trots att jag har bott här av och till under flertal dagar tillsammans med Johnny så har jag knappt sett röken av Joel då han arbetar väldigt mycket och oftast lämnar han tidigt på morgonen och kommer hem sent på kvällen. Joel och Johnny har känt varandra sedan de gick i skolan så självklart känns det oerhört viktigt för mig att ha en god relation till honom. Såklart även resterande vänner!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAScrambled eggs, smoked salmon, avocado mixed with feta cheese, grilled asparagus, medley tomato, seeds, lemon served on sourdough bread.

Nu ska jag packa ihop min dator och bege mig ut på en promenad! Ikväll ska jag ta mig tiden att skriva om vår resa till Hamilton Island och Sydney. Finns så mycket jag vill berätta om allt vi såg och gjorde under dessa få dagarna. Man kan tänka sig att en semester ska vara väldigt avkopplande och det var det förvisso men vi såg till att gå upp tidigt varje morgon för att få ut det mesta av våra dagar. Oerhört lyckad semester och jag kan verkligen inte tacka Johnny nog för resan.

One of those not so happy days…

God kväll.

Klockan närmar sig halv sju och jag har precis ätit middag. Jag drog ut en utav mina visdomständer igår och det har hittills inte varit alltför smärtsamt i munnen men nu i eftermiddags värkte och bultade det väldigt mycket i hålet så det fick bli soppa till middag. Första gången jag fick problem med inflammation i tandköttet runt visdomstanden var i slutet av november förra året. Jag besökte tandläkaren den 20:onde november och då rekommenderade han mig att dra ut båda visdomständerna. Jag fick se röntgenbilderna och tyckte inte alls att det såg brådskande ut och beslöt att det kunde definitivt vänta tills jag var tillbaka i Sverige. Sedan dess har jag haft problem med inflammationer av och till på båda sidorna. Tänk om jag bara hade plockat ut dem direkt, så mycket smärta jag hade sluppit de senaste året. Envis och snål? Verkligen.. Betala tandläkare-kostnader är en otroligt tråkig utgift. Får tacka Johnny som ringde till tandläkaren och bokade en tid åt mig, annars hade jag nog fortsatt skjutit på det. Tror han var hyfsat trött på att höra mitt gnäll om hur mycket det värker, haha!

På tal om Johnny, jag sitter just nu ensam i hans lägenhet. Johnny åkte tillbaka till jobb i morse och hans vän Joel, som han delar lägenheten med, jobbar till sent ikväll. Det känns väldigt märkligt att vara här när Johnny inte är här, det är något som saknas. Sorgligt nog inbillar jag mig själv att han kommer kliva in genom ytterdörren snart. Det låter rimligt i mitt huvud med tanke på att jag är i hans hem. Dessvärre så är han återigen på flyget som tar honom till jobb och där ska han, som vanligt, stanna under 23 dagar. Och precis som alltid är jag totalt förstörd den dagen han åker tillbaka till jobb. Hade man samlat alla mina tårar från de dagarna när han åker tillbaka så hade vi haft en flod i vardagsrummet. Hallå känslig tjej! Det spelar ingen roll att det bara är tre veckor tills han är hemma igen, det känns alltid som en evighet när man upprörd. Lyckligtvis brukar tiden gå väldigt fort och sen är han hemma igen.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAYou make me so happy.

Jag är så otroligt glad att detta är näst sista gången som jag behöver pussa honom hej då. Efter dessa 23 dagar på jobb och 10 dagar hemma återstår bara en sista gång som han åker dit. Jag har aldrig längtat så mycket till julafton som jag gör nu! För då är han äntligen hemma helt och hållet och jag kommer inte behöva bli så upprörd längre över att han är iväg. Jag är stolt över oss båda som gör det absolut bästa av situationen men det skulle vara en lögn att säga att det inte tär på förhållandet att behöva vara ifrån varandra så mycket. Inte nog med att vi är ifrån varandra, det är tre timmars tidsskillnad och Johnny arbetar 12 h per dag vilket gör att kommunikation inte alltid är den bästa mellan oss. Trots allt det så får vi det och funka och det är jag så otroligt glad över. Även om distansen kan vara väldigt påfrestande så är jag övertygad om att det är väldigt nyttigt med.  Det gör att vi uppskattar tiden tillsammans så himla mycket mer och ser till att få ut det mesta av de få dagarna vi har. Det medför också att vi väldigt sällan har konflikter och om vi har det beror det oftast på missförstånd (att dejta på att ett annat språk är inte alltid lätt och missförstånd i kommunikationen uppstår då och då). Dessutom får vi båda utrym till att vara de två enskilda individer som vi faktiskt är. Det är nyttigt att kunna vara ifrån varandra och fortfarande kunna göra saker för egen del, utan att behöva ha den andra personen med sig.

Hur som haver så har jag en sådan där mycket-tårar-otroligt-ledsen typ av dag idag. Men förhoppningsvis kommer jag må bättre imorgon och om inte det så kommer jag garanterat känna mig bättra på dag 3, som alltid.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAMy favorite man in the whole wide world.

När Johnny lämnade tog jag en dusch och åt frukost innan jag begav mig till Medicare kontoret som ligger drygt 5-7 km från Johnnys lägenhet. Jag besökte Medicare för att förnya mitt kort då mitt gamla gick ut på samma dag som mitt första års visum gick ut. Fördelen med att ha Medicare är att staten betalar en del utav dina sjukvårdskostnader. Det täcker inte allt, exempelvis tandvård. Det täcker heller inte hela kostnaden men en del utav det. Jag är beviljad att få Medicare för att jag har ett svenskt pass och Australien och Sverige har någon form av överenskommelse. Därefter gick jag bort till gym och körde ett ryggpass och avslutade med 20 minuter på stairmastern. Det var skönt att vara tillbaka på gymmet efter haft alldeles för många slappa dagar med på tok för mycket mat.. Det kallas semester, va? Det var skönt att svettas men oj vad jobbigt det var att stå på stairmastern. Svettkalas!

Gick bort till LaManna som motsvarar Maxi eller Coop. Jag älskar LaManna för alla deras frukt och grönt kommer från Australien. Dem har väldigt mycket organiska produkter samt hälsosam mat. När jag kom ut från butiken regnade det ganska mycket så det blev minst sagt en blöt promenad hemåt. Men jag borde ju vara van vid regn med tanke på att jag är svensk.


På lördag flyttar jag in hos min nya aupair familj. Pappa Tom, Mamma Chloe och deras två döttrar Bella och Sadie. Därmed har jag ett par dagar där jag bara kan ta det lugnt, träffa mina vänner, sortera allt det jag ska ha med mig till den nya familjen och lämna kvar allt det andra hos Johnny. Man samlar verkligen på sig mycket under ett års tid! Jag är så otroligt trött på att leva i resväskor och jag kan inte beskriva hur mycket jag längtar efter att ha något som jag kan kalla mitt hem. På fredag morgon har jag en tid hos en ny tandläkare för en undersökning. Tanken var att tandläkaren som jag besökte igår skulle dra ut båda tänderna men hon kände sig inte bekväm med att ta ut den andra då roten tydligen växer ihop som en pincett och ligger väldigt nära en nerv. Jag blev därför vidareskickad till en ny klinik och första lediga tiden var på fredag morgon. Förhoppningsvis får jag en tid för att dra ut den ganska snart. Vill inte vänta mer nu, vill bara slippa dessa smärtfyllda inflammationer.

Nu ska jag ta ett bad och därefter tänkte jag skriva ett par inlägg och berätta om min och Johnnys semester till Hamilton Island och Sydney. Vi hade verkligen en helt fantastiskt lyckad semester och det var så mysigt att få åka iväg och spendera all min tid med honom. Som alltid går tiden på tok för fort och jag hade gärna stannat ett par dagar till och njutit!

It’s a hotcake kinda Tuesday

God morgon tisdag!

Sitter just nu på ett cafe i förorten Richmond och har precis ätit frukost. För första gången lämnade jag kvar mat på tallriken, vill poängtera att det aldrig sker. Detta berodde inte på att smakupplevelse inte levde upp till min förväntningar utan att det var så otroligt mäktigt att jag verkligen inte kunde få ner mer. Jag åt helt otroligt goda blåbärs-och ricottahotcakes med med frön, grädde och bär. Nu kommer jag definitivt att ha energi för mitt eftermiddagspass på gymmet, idag står ben på schemat. Börjar jobba 17:30 igen och ikväll klockan 18.00 är det simskola för pojkarna, jag kommer vara hemma med Sully. Har mer eller mindre packat ihop allting i mitt rum och jag är redo att flytta ut. Måste poängtera hur förbannat trött jag är på att bo i en resväska och ständigt behöva packa upp och ner mina saker… Jag vill ha mitt egna hem och min egna garderob. Helst idag, senast imorgon.

Imorgon är det salt therapy på morgonen och runt sex på kvällen landar den nya aupairen. Hennes namn är Pippa, hon är ett par år äldre än mig och kommer från England. På torsdag gör jag min sista dag hos familjen Cham efter ytterligare tre veckor. På kvällen är Johnny tillbaka i Melbourne igen och jag flyttar då in hos honom. Denna gången kommer jag ta med all min packning ifrån familjen Cham då jag inte kommer att komma tillbaka igen. Man plockar verkligen på sig ett och annat under ett års tid. Nä, nu ska jag bege mig in till centrum av staden och se om jag kan hitta en klänning inför vår semester. Hoppas ni har en bra tisdag!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Blueberry & ricotta hotcakes with berries, maple syrup, seeds and cream.

Banana bread

Igår var vädret typiskt ”Melbourne-väder”, det vill säga totalt oförutsägbart. Temperaturen var hyfsad på morgonen och jag promenerade till Salt Therapy med Austin och Sully. När vi kom ut efter 45 minuter hade regnet precis vräkt ner och Marli kom och hämtade oss. Resten av dagen spenderade vi inomhus och det är inget jag är vidare förtjust i. Jag tycket det är otroligt mycket påfrestande att vara hemma med barnen då dem lätt bli uttråkade oavsett hur mycket leksaker dem drar ut. Jag blir irriterad för att dem inte plockar undan det första innan dem drar ut nästa och plötsligt är hela vardagsrumsgolvet fyllt av ett hav av leksaker. När vi är utomhus och spenderar ett par timmar i en park så har benen möjlighet att göra av med så mycket överskottsenergi och jag känner mig lugnare för jag vet att det inte kommer att bli en kamp att städa undan allt. Jag anser att det är otroligt viktigt att barnen lär sig att plocka undan efter sig själv, visst kan jag hjälpa till samt uppmuntra dem till att göra det men jag skulle aldrig plocka undan allt efter dem. Det handlar inte om lathet, det handlar om att dem ska lära sig ta ansvar.

Hur som haver passade jag på att plocka undan pojkarnas vinterskoluniformer och byta ut dem till sommaruniformer. Det tog inte särskilt lång tid så då passade jag på att dra jag ut allt ifrån hyllorna i skafferiet. Jag torkade rent med en trasa och organiserad så det såg snyggt ut. Därefter var det dags för Sully att sova middag och under tiden bakade jag tillsammans med Austin. Kanske kan kännas orättvist att inte Sully fick vara med då han definitivt tyckt om det men jag vet att det bara blivit bråk om vem som ska hälla i ingredienserna och blanda och jag vill inte ha smeten på golvet. Hur som helst tyckte Austin det var jätteroligt att få vara med! Vi bakade bananbröd då vi hade ett flertal bananer som var övermogna, då ska man passa på för då blir kakan som saftigast och godast!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERAKrampaktigt grepp om skeden när han blandar ingredienserna.

Marli kom hem och lämnade av Hugo och tog med sig Spencer och Austin för Spencers första basketbollektion. Jag satte Sully i vagnen och tog med mig Hugo till hans gitarrlektion. På två sekunder förändrades vädret och regnet vräkte ner. Det blåste dessutom och jag tror jag gnällde mer övre kylan än Hugo. Hann knappt innanför dörren igen innan Marli skrev att basketbollmatchen höll på längre än förväntat och jag måste springa tillbaka och hämta upp Hugo. Lyckligtvis gjorde regnet uppehåll och himlen skiftade från mörka tunga regnmoln till solsken, så himla skumt väder i Melbourne. När vi kom tillbaka var det dags för middag och Alvin och Marli gick och tränade en timme. Städa undan maten, byta om till pyjamas, borsta tänder, plocka upp leksaker osv osv och äntligen fick jag pojkarna i säng.

Min gårdag och framförallt sen eftermiddag/kväll var inte den bästa. Mycket frustration, känslor och demoner i mitt huvud. Var väldigt upprörd och begav mig därför till gymmet i hopp om att må bättre.. Funkade dock inte och när jag stod på löpbandet med tårar i ögonen beslöt jag mig för att ta en promenad. Det blev totalt 30 minuter intervaller på crosstrainern följt av 30 minuter intervaller på löpbandet och avslutningsvis 50 minuter promenad utomhus. Kom hem, tog en dusch och gick och la mig. Alla dagar är inte bra och det är helt okej, man behöver inte alltid vara på topp. Kom ihåg – var snäll mot dig själv!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAHade en rolig konversation med Austin som lät såhär:

”I wanna have some!”
– But you don’t like banana?
”But it’s bananBREAD and I like bread”
– Okay, but it will still taste like banana..
”Yeah, but it’s bread”

Extra babysitting

God morgon söndag.

Vinden viner utanför fönstret och det känns absolut inte lockande att gå ut. Lyckligtvis är det söndag och jag har därför inga som helst måsten eller krav. Jag känner att jag borde gå iväg till gymmet och träna en stund men jag har ingen motivation. Jag är trots allt på gymmet varenda morgon och oftast går också dit på kvällen när jag slutat arbeta. Går jag inte till gymmet på kvällen så tar jag antingen en promenad eller en löprunda. Hur som helst, nu vill jag bara ligga kvar i min säng, lyssna på podcasts, läsa bloggar och svara på meddelande ifrån mina vänner. Jag är otroligt dålig på att ta mig tiden att svara på Facebook meddelande ifrån alla mina vänner därhemma.. Om jag inte går till gymmet funderar jag på att besöka en salong och fixa mina naglar. Oh herregud, ja, du läste rätt. Jag kan räkna på en hand hur många gånger jag haft nagellack och samtliga gånger har jag känt mig obekväm.. Så varför jag vill ta steget och bygga upp mina naglar är aningen chockerande. Känner att jag måste bli lite mer tjejig efter varit en riktig pojkflicka sedan jag var liten. Igår jag bar till och med en kjol, herregud!
img_0128
Marli och Alvin kom tillbaka vid 11.45 idag efter ha spenderat natten och gårdagen inne i stan. Dem lämnade igår strax efter klockan två för att ha ensamtid med varandra. Jag tycker det är otroligt bra att Alvin och Marli tar tiden och prioriterar varandra nu när dem har möjlighet då jag kan passa barnen. Har träffat många föräldrar under mina sju månader med barnen. Allt ifrån mammor i parken, föräldrar i skolan eller i väntrummet till Salt Therapy. Då jag är ganska social och öppen tycker jag det är roligt att prata med människor, framförallt då det är mitt tillfälle att ha en vuxen konversation då jag spenderar största delen av min tid med barnen. Hur som helst pratar vi om allt från sömnlösa nätter till trotsåldern och kräsna barn. Har pratat med så många mammor som berättat hur deras förhållande till deras man satts på prov när dem fått barn. Jag kan bara försöka föreställa hur påfrestande det måste vara att ha barn och hur lätt det är att glömma bort varandra och ta varandra föregivet. Ska sanningen fram är det nog en utav dem sakerna jag är mest rädd för när jag beslutar mig för att skaffa barn, rädslan hur det kommer påverka mitt förhållande med min framtid man. Av att bara läsa den meningen kan ni säkerligen förstå hur avskräckt jag blivit efter hört så många historier. Alltifrån att föräldrar inte sover i samma säng de första åren eller att det aldrig finns tid att kunna gå ut och äta middag tillsammans. Nåja, det ligger långt i framtiden och inget jag behöver bekymra mig över nu.
img_0140
Hur som helst hade jag morgonen för mig själv igår och jag hade en rejäl sovmorgon innan jag begav mig till gymmet för ett ryggpass samt 20 minuter på stairmastern. Började jobba vid 12 och kort därefter gick hela familjen till Dribbles, en hamburgerrestaurang runt hörnet. Hugos basketbollag skulle äta lunch tillsammans och alla familjer var inbjudna. Sully låg och sov och jag stannade hemma med honom. Passade på att sitta ute i solen en stund och äta frukost. När alla kom tillbaka packade Marli och Alvin bilen och jag tog med mig pojkarna till Salt Therapy. Hugo och Spencer fick snällt sitta och vänta i väntrummet utanför medan jag gick in med Austin och Sully under 45 minuter. När vi var klara gick vi hem och lämnade vagnen, bytte om till shorts och gick bort till SevenEleven för att köpa Slurpees, detsamma som iceslush. Vi promenerade genom parken hem igen och njöt av eftermiddagens solen.
img_0133img_0135img_0134
Resten av eftermiddagen och kvällen var lugn. Pojkarna åt middag utomhus följt av en dusch och hoppade i sina pyjamasar. Vid sju gick Sully och la sig och de tre stora pojkarna fick lov att sitta uppe och kolla Netflix en timme. Jag var väldigt nervös när Marli och Alvin skulle åka då det var längesedan jag var ensam tillsammans med alla pojkarna. Lyckligtvis gick det väldigt bra, bättre än förväntat! Det var min sista lördag hos familjen Cham.